Jag är förkyld och allt känns mest bara motigt. Det enda jag ska (och tänker) göra idag är åka på seminarium klockan tre, sen åker jag hem igen och går runt här och snorar och dricker te.
Perfect day!

Faktum är att jag inte är särskilt glad idag. F har sökt det där jobbet (igen) som om han får det innebär att han måste flytta till Irland. IRLAND?! Wth, jag kan inte flytta till Irland. Mitt liv är ju här nu! Så igår kväll berättade han att de troligtvis kommer ringa och ha en telefonintervju med honom i veckan, och han vill ju diskutera möjligheten att de vill anställa honom.
Egentligen går inte jorden under om telefonintervjun går bra. Det innebär bara att han kommer få åka dit någon gång senare för en riktig intervju. I mitt stilla sinne önskar jag faktiskt lite att det ska vara så många andra som passar bättre för tjänsten, så han ska slippa välja. För ja... Jag är faktiskt rädd att han väldigt gärna vill ha det där jobbet. Och då... Ja, då vet jag faktiskt inte vad jag ska hitta på.
Jag vill inte ens tänka på det.